Efter att ha nått fram till ett varmt och soligt Åre, utefter en väg som för tillfället består till en tredjedel av vägarbeten, så var det riktigt skönt att ge sig ut till de vatten jag planerat att fiska i. Jag hade varit lite för frikostig i planeringen med alla de platser jag valt ut, jag hann med två av dem. Ett nytt, och ett som jag fiskat i sedan jag var lill-liten men som visade sig från en helt ny sida.
Det första vattnet jag åkte till var Tångböleströmmen som är ett vatten som rinner mellan Ånnsjön och Gevsjön.
När jag kom fram till strömmen så såg det lovande ut. Det var kläckning av fina stora dagsländor och i de skuggigare partierna kläcktes små nattsländor.
Jag fick lite småöring, men ingen riktig vakfest infann sig.
Nacken som ligger högst upp på fv-området såg riktigt lovande ut och två andra fiskare jag träffade där sa att det var bra där. Tyvärr kändes det som om dom två hade tjingpaxat hela sträckan när de berättade var de hade fiskat och var de skulle fiska. Jag rörde mig nedstöms istället, slog lunchläger och stekte lite korv.
Jag är för övrigt sjukt nöjd över matlådan, dels att den är bra och dels att den fortfarande är komplett efter tre år.
I halvtid gav jag mig vidare till en liten å som ligger ett stenkast från Åre. Det är en bit att gå och terrängen är otjänlig för människotransport, så kvällsfiske i Tångböleströmmen var uteslutet.
Det var inte mycket till kastutrymme. Jag fick rulla ut linan, och sedan försöka drifta ned flugan mot fisken. Det gick åt många flugor och tafsen knöts om mången gång på den här fisketuren

Det kläckte fint med Danica och jag knöt på denna ulliga sak och tog en fin öring som rörde sig över ett stort område och åt sländor.
Det var ofta jag precis i utkastet lyckades snärja in linan i någon buske som smugit sig på mig.

Det var kul att få en liten röding som åt hårt på en högt flytande, grön slända.
Senare på natten kom fisken igång rejält med att nymfäta. Fina välvningar sågs efter hela sträckan jag gick. Den under tog jag på en puppa som jag blötte och gnuggade mellan fingrarna, så att den gick ned en bit under ytan. Tagen med spötoppen knäckt vid tredje spöringen.
Allt som allt, var det en kul tur. Jag tog några kilosbitar på både torrt och vått. Några mindre öringar, och en röding. Alla fick gå tillbaka; även jag.








Pingback: Åre Redux part I | Fiskefrossa
Bäckröding är väl inte det roligaste att ha i vattnet. Häftigt fiske annars.